Inför valet 2026 har Riksförbundet Obesitas Sverige frågat hälso- och sjukvårdspolitiker i samtliga 21 regioner hur de vill förändra obesitasvården under nästa mandatperiod. Svaren visar stora skillnader både mellan regioner och mellan företrädare för samma parti. I flera avgörande frågor riskerar patientens tillgång till evidensbaserad vård därför fortsatt att bero på var i landet personen bor.

Riksförbundet Obesitas Sverige har ställt åtta frågor till partierna i landets regioner om bland annat implementering av de nationella riktlinjerna, tillgång till offentlig obesitasvård, vård för barn och unga, stigma och diskriminering samt läkemedelsbehandling.

Den samlade bilden visar att många partier vill förbättra obesitasvården, men att vägen dit skiljer sig kraftigt. I vissa regioner presenteras konkreta förslag om specialistvård, multiprofessionella team, läkemedelsbehandling och stärkt vård för barn och unga. I andra hänvisar partierna till nationella beslut, regionernas ekonomi eller framtida utredningar.

– Det mest slående är inte att partierna tycker olika. Det är att en patient kan möta helt olika politiska ambitioner beroende på vilken sida av en regiongräns man bor på. Vi har nationella riktlinjer för obesitasvård, men fortfarande saknas förutsättningar för en vård som faktiskt är jämlik över landet, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet Obesitas Sverige.

Samma parti – olika besked beroende på region

Enkäten visar att det inte alltid går att tala om en gemensam partilinje. Företrädare för samma parti kan ge olika besked beroende på vilken region de representerar.

Skillnaderna blir särskilt tydliga i frågan om läkemedelsbehandling.

Efter TLV:s beslut i februari 2026 att inte inkludera obesitasläkemedel i det nationella högkostnadsskyddet kan regionerna själva besluta om finansiering för avgränsade patientgrupper med särskilt stora medicinska behov.

Obesitas Sverige frågade därför regionpolitikerna om de är beredda att införa regional subvention för patienter med svår obesitas och allvarlig samsjuklighet.

Svaren spänner från tydliga ja och konkreta förslag om riktade regionala subventioner till nej, försiktiga öppningar, krav på ytterligare utredning och besked om att frågan bör lösas nationellt.

I Region Stockholm går exempelvis Centerpartiet till val på regional subvention för patientgrupper där behovet är som störst, medan Liberalerna vill börja med barn och unga med svår obesitas. I andra regioner ger företrädare för samma partier andra besked eller hänvisar i första hand till en nationell lösning.

Det innebär att möjligheten till offentligt finansierad behandling kan utvecklas olika beroende på var patienten bor.

– För patienten handlar det inte om hur ansvarsfördelningen mellan stat och region är organiserad. Det handlar om möjligheten att få behandling för sin kroniska sjukdom. Bostadsort och plånbok ska inte avgöra vem som får tillgång till vård, säger Jenny Vinglid.

Nationella riktlinjer – men olika tillgång till vård

Omkring 18 procent av Sveriges vuxna befolkning lever med obesitas och totalt lever cirka 52 procent med övervikt eller obesitas.

Obesitas är en kronisk och komplex sjukdom och sedan 2022 finns nationella riktlinjer för vård vid obesitas. Trots det visar Obesitas Sveriges underlag att tillgången till medicinsk utredning, evidensbaserad behandling, specialistvård och långsiktig uppföljning fortfarande varierar mellan olika delar av landet.

Skillnaderna gäller inte bara läkemedelsbehandling. Partiernas svar visar också olika prioriteringar när det gäller primärvårdens ansvar, specialistvård, vård för barn och unga, implementeringen av de nationella riktlinjerna samt arbetet mot stigma och diskriminering.

Inför valet uppmanar Riksförbundet Obesitas Sverige därför väljare att inte bara granska vad partierna säger nationellt, utan också vilka besked deras regionala företrädare ger.

– Regionerna har ett mycket stort ansvar för den vård människor faktiskt får. Därför behöver obesitas vara en tydlig fråga även i regionvalet. Efter valet måste patienter och väljare kunna hålla politikerna ansvariga för de besked de ger nu, säger Jenny Vinglid.

Åtta frågor om obesitasvården

Politikerna har fått svara på åtta frågor om bland annat jämlik och evidensbaserad vård, implementering av de nationella riktlinjerna, offentlig obesitasvård, vård för barn och unga, stigma och diskriminering, regional läkemedelssubvention samt konkreta prioriteringar under mandatperioden 2026–2030.

Samtliga regionala enkätsvar publiceras öppet av Riksförbundet Obesitas Sverige så att patienter, väljare och medier kan jämföra partiernas besked inför valet 2026.

Läs mer:
Ta del av samtliga regionala enkätsvar och jämför partiernas besked på obesitassverige.se/valet2026. 

Där finns också regionala underlag om obesitasvården med statistik, hälsoekonomiska analyser och patienters erfarenheter.