I går medverkade Mikael Sandström i Nyhetsmorgon på TV4, där han besvarade tittarfrågor om läkemedel mot obesitas – ett ämne som engagerar många och som är avgörande för både individers hälsa och den allmänna folkhälsan. Tyvärr förekom flera felaktiga eller missvisande uppgifter i inslaget, något som riskerar att förstärka stigmat kring behandling av obesitas och skapa onödig oro.
I samband med att denna text tagits fram har vi också rådgjort med SFO – Svensk förening för obesitasforskning – som har granskat våra faktauppgifter för att säkerställa korrektheten.
Felaktig information om indikationerna för behandling
På frågan om vem som kan få läkemedel mot obesitas svarade Sandström att det endast gäller personer med typ 2-diabetes. Det är direkt felaktigt. Den medicinska indikationen för dessa läkemedel är ett BMI på 27 eller högre i kombination med följdsjukdom, eller ett BMI över 30 oavsett följdsjukdom. Däremot är det korrekt att subvention i nuläget endast gäller för personer med typ 2-diabetes.
Onödigt skrämsel kring godkända läkemedel
Sandström varnar också för att "många biverkningar finns det i det långa loppet". Det är sant att vi ännu inte vet allt om mycket långsiktiga biverkningar, men dessa läkemedel är godkända av Läkemedelsverket, och det finns långtidsdata som ger en stabil grund för deras användning. All medicinsk behandling innebär risker – men att leva med ett högt BMI innebär också allvarliga hälsorisker. Balansen mellan nytta och risk måste tydliggöras på ett sakligt och respektfullt sätt.
Felaktiga påståenden om tillgång och utskrivning
I inslaget sägs att läkemedlen kan köpas på vissa mottagningar, vilket är fel. Läkemedel skrivs ut på recept av legitimerad läkare och hämtas sedan på apotek – precis som andra receptbelagda läkemedel. Även uttalandet att du "helst ska få det utskrivet" antyder att det skulle vara valfritt – när det i själva verket är en självklarhet. Receptförskrivning är den enda lagliga och säkra vägen till dessa läkemedel.
Kirurgi och läkemedel är inte motsatser
Sandström påstår också att man bör vara försiktig med dessa läkemedel efter en obesitasoperation. Det stämmer inte. Det är i dag vanligt att läkemedelsbehandling kan används som ett komplement efter exempelvis gastric bypass. Påståendet bygger på missförstånd om operationens effekter.
Saknas alternativ – men ändå nämns "andra metoder"?
Avslutningsvis nämner Sandström att det finns andra metoder, utan att specificera vilka. Det ger intryck av att läkemedelsbehandling inte behövs, utan att presentera trovärdiga alternativ. Det är missvisande. Alla effektiva metoder – inklusive livsstilsförändringar, kirurgi och läkemedel – måste ses som delar av en behandlingspalett som anpassas till individens behov.
Vår uppmaning: Lyft debatten – men gör det korrekt
Vi välkomnar en öppen och saklig diskussion om behandling av obesitas. Men det kräver att den förs på ett korrekt sätt, där fakta står i centrum och stigmatiserande myter motverkas – inte förstärks. Att sprida felaktigheter i riksmedia riskerar att försvåra tillgången till evidensbaserad vård för dem som behöver den mest.