Att leva med obesitas eller övervikt kan väcka många frågor, tankar och känslor, och det är inte alltid självklart vart du ska vända dig. Genom våra samtalsgrupper vill vi skapa en trygg plats där du kan dela erfarenheter och lyssna till andras upplevelser, med stöd av en utbildad samtalsledare.

I grupperna får du:

• Möjlighet att prata med andra med liknande erfarenheter och funderingar
• Stöd och gemenskap i ett tryggt forum
• Chans att reflektera och växa
• Ett forum där du kan lita på att det som delas i gruppen stannar i gruppen

Fyra olika grupper

Vi startar i höst fyra samtalsgrupper med olika inriktning:

• Obesitasläkemedel – för dig som funderar på, står inför eller har behandling med läkemedel för obesitas.
• Obesitaskirurgi – för dig som funderar på, står inför eller har genomgått en obesitasoperation.
• Riskbruk av alkohol efter obesitasoperation – för dig som vill prata om de risker och utmaningar som alkohol kan innebära efter en obesitasoperation, och om hur din egen relation till alkohol kanske har förändrats. Det kan handla om oro för dina vanor, eller ett redan utvecklat missbruk.
• Riskbruk av alkohol efter obesitasoperation – för anhöriga – för dig som är närstående och vill prata om hur alkohol påverkar både din anhöriga och er relation.

Praktisk information

• Grupperna leds av en utbildad samtalsledare.
• Träffarna sker digitalt till en början. Om det finns deltagarunderlag för lokala grupper kan vi också ordna fysiska möten framöver
• Ni träffas en gång i månaden och varje träff pågår i cirka en timme.
• För att delta behöver du vara medlem hos Obesitas Sverige. Detta kostar 50 kr per år. I övrigt är träffarna gratis. 

En plats för samhörighet

Samtalsgrupperna är till för att du ska känna dig mindre ensam, hitta stöd och gemenskap samt få nya insikter. Att lyssna, dela och bli sedd kan göra stor skillnad,  både för dig själv och för andra.

Grupperna startar under hösten.

Anmäl intresse här: obesitassverige.se/anmalan-samtalsgrupp

Nästa vecka är Obesitas Sverige på plats i Almedalen och medverkar i en rad debatter, paneler och samtal.

Vi lyfter frågor som rör både individens och samhällets ansvar, tillgången till vård, hur vårdens system fungerar i praktiken, och vilken roll förebyggande arbete kan spela. De programpunkter vi deltar i är:

Tre av fyra med obesitas avstår vårdbesök – hur ska stigmatiserad patientgrupp garanteras rätt vård?
Trots nationella riktlinjer och nya behandlingsmetoder är vården fortfarande underdimensionerad och ojämlik – och många patienter upplever kränkningar och diskriminering. Hur garanteras ett kunskapsbaserat och respektfullt omhändertagande?

Är ohälsosamma matvanor samhällets eller individens fel?
De nya viktminskningsmedicinerna har skapat rubriker världen över. De erbjuder ett kraftfullt verktyg i kampen mot fetma och övervikt, vår tids stora hälsoutmaning, men väcker också frågor om långsiktig hälsa, biverkningar, tillgänglighet och livsstilsförändring. Är det rätt väg att gå?

Hur kan vi undvika stigmatisering och fördomar, så man får ett värdigt bemötande i sjukvården?
Obesitas är en folksjukdom som ökar bland befolkningen och ökar risken för andra sjukdomar. Det är en sjukdom där den som drabbas utsätts för stigmatisering och fördomar. Hur kan det förändras? Vad krävs för att patienter inte ska känna sig diskriminerade utan få ett värdigt bemötande i vården?

Överviktens etik: Läkemedel, förebyggande insatser och vårdens ansvar
Den medicinska utvecklingen ger nya möjligheter att behandla obesitas, men väcker också frågor om ansvar, kroppsideal och vårdens resurser. Hur balanserar vi läkemedel och förebyggande insatser – och vilka bör få tillgång till behandling?

Vårdens digitala virrvarr – hur ska patienter och vårdpersonal få överblick?
Utbudet av digitala vårdappar och kanaler till olika vårdaktörer har exploderat under de senaste åren. Det ger fantastiska möjligheter samtidigt som många patienter vittnar om stora utmaningar. Hur är nuläget och vad är önskat läge i vården?

På plats under veckan finns generalsekreterare Jenny Vinglid och förbundskassör Kim Malmborg. Vi bidrar gärna med perspektiv, erfarenhet och kunskap i fler sammanhang under veckan.

Välkommen att ta del av våra programpunkter och lyfta de här viktiga frågorna tillsammans med oss!

Många som lever med övervikt eller obesitas möter stora utmaningar i vardagen – från viktmobbning och diskriminering till psykisk ohälsa och känslor av ensamhet. Hos Obesitas Sverige erbjuder vi stöd via chatt och telefon till personer som behöver någon att prata med. Nu söker vi fler ideella samtalsstödjare som vill vara med och göra skillnad.

Vad innebär det att vara samtalsstödjare?

Som samtalsstödjare är du en trygg röst i andra änden – någon som lyssnar, bekräftar och stöttar. Du väljer själv om du vill engagera dig via vår chatt, stödtelefon eller båda. Ingen tidigare erfarenhet, utbildning eller särskild bakgrund krävs, det viktigaste är att du tror på allas rätt till ett gott bemötande.

Flexibelt, ideellt och meningsfullt

Uppdraget är helt ideellt och sker på distans. Du loggar in via en webbsida för att bemanna chatten, och samtal via stödtelefonen kopplas till din mobil. Du styr själv över ditt engagemang men vi önskar att du deltar minst två pass i månaden (á 2 timmar).

Chatten har öppet både dag- och kvällstid, medan telefonen är öppen på söndagskvällar – vilket gör det enkelt att hitta tider som passar din vardag.

Gör skillnad – på dina villkor

Att vara samtalsstödjare hos Obesitas Sverige handlar inte om att ha alla svar – det handlar om att finnas där. Att lyssna utan att döma. Att ge stöd, värme och hopp till någon som kanske inte har det någon annanstans.

Läs mer och anmäl ditt intresse här: obesitassverige.se/engagemang

Tidigare i maj deltog vår förbundsordförande Ingela Hådell och generalsekreterare Jenny Vinglid på European Congress on Obesity vilket gav många nya insikter, stärkt nätverk och uppdaterad kunskap inom obesitasvården. 

Att se hur Sverige ligger långt fram inom både forskning och samverkan ger positiv känsla för framtiden. Det märks att det finns ett stort engagemang för att förbättra vården och minska stigma – något som vi aktivt bidrar till.

Samtidigt blir det tydligt att det fortfarande finns stora utmaningar. Att få obesitas erkänd som den kroniska sjukdom det är, med rätt till vård och ett respektfullt bemötande, är något vi måste fortsätta driva. Ny forskning visar dessutom hur viktigt det är med tidiga insatser, särskilt för barn.

Detta var den första kongressen som vår nya ordförande Ingela Hådell deltog i och hon fick möjligheten att både nätverka med kollegor från hela världen, samt träffa de svenska kollegor som är engagerade i obesitasvården.

I går medverkade Mikael Sandström i Nyhetsmorgon på TV4, där han besvarade tittarfrågor om läkemedel mot obesitas – ett ämne som engagerar många och som är avgörande för både individers hälsa och den allmänna folkhälsan. Tyvärr förekom flera felaktiga eller missvisande uppgifter i inslaget, något som riskerar att förstärka stigmat kring behandling av obesitas och skapa onödig oro.

I samband med att denna text tagits fram har vi också rådgjort med SFO – Svensk förening för obesitasforskning – som har granskat våra faktauppgifter för att säkerställa korrektheten.

Felaktig information om indikationerna för behandling

På frågan om vem som kan få läkemedel mot obesitas svarade Sandström att det endast gäller personer med typ 2-diabetes. Det är direkt felaktigt. Den medicinska indikationen för dessa läkemedel är ett BMI på 27 eller högre i kombination med följdsjukdom, eller ett BMI över 30 oavsett följdsjukdom. Däremot är det korrekt att subvention i nuläget endast gäller för personer med typ 2-diabetes.

Onödigt skrämsel kring godkända läkemedel

Sandström varnar också för att "många biverkningar finns det i det långa loppet". Det är sant att vi ännu inte vet allt om mycket långsiktiga biverkningar, men dessa läkemedel är godkända av Läkemedelsverket, och det finns långtidsdata som ger en stabil grund för deras användning. All medicinsk behandling innebär risker – men att leva med ett högt BMI innebär också allvarliga hälsorisker. Balansen mellan nytta och risk måste tydliggöras på ett sakligt och respektfullt sätt.

Felaktiga påståenden om tillgång och utskrivning

I inslaget sägs att läkemedlen kan köpas på vissa mottagningar, vilket är fel. Läkemedel skrivs ut på recept av legitimerad läkare och hämtas sedan på apotek – precis som andra receptbelagda läkemedel. Även uttalandet att du "helst ska få det utskrivet" antyder att det skulle vara valfritt – när det i själva verket är en självklarhet. Receptförskrivning är den enda lagliga och säkra vägen till dessa läkemedel.

Kirurgi och läkemedel är inte motsatser

Sandström påstår också att man bör vara försiktig med dessa läkemedel efter en obesitasoperation. Det stämmer inte. Det är i dag vanligt att läkemedelsbehandling kan används som ett komplement efter exempelvis gastric bypass. Påståendet bygger på missförstånd om operationens effekter. 

Saknas alternativ – men ändå nämns "andra metoder"?

Avslutningsvis nämner Sandström att det finns andra metoder, utan att specificera vilka. Det ger intryck av att läkemedelsbehandling inte behövs, utan att presentera trovärdiga alternativ. Det är missvisande. Alla effektiva metoder – inklusive livsstilsförändringar, kirurgi och läkemedel – måste ses som delar av en behandlingspalett som anpassas till individens behov.

Vår uppmaning: Lyft debatten – men gör det korrekt

Vi välkomnar en öppen och saklig diskussion om behandling av obesitas. Men det kräver att den förs på ett korrekt sätt, där fakta står i centrum och stigmatiserande myter motverkas – inte förstärks. Att sprida felaktigheter i riksmedia riskerar att försvåra tillgången till evidensbaserad vård för dem som behöver den mest.

Vi söker nu deltagare till våra arbets- och referensgrupper inom det nystartade Arvsfondsprojektet Obesitas i media.

Projektet syftar till att förändra hur personer som lever med övervikt eller obesitas framställs i media – för att minska stigma, sprida evidensbaserad kunskap och bidra till ökad psykisk hälsa och inkludering.

Vi söker dig som:

• Har egen erfarenhet av att leva med övervikt eller obesitas
• Är närstående till någon som lever med obesitas
• Eller är yrkesverksam inom media (t.ex. journalist, kommunikatör, redaktör, fotograf eller liknande)

Som deltagare i en arbets- eller referensgrupp får du bidra med värdefulla perspektiv kring språkbruk, bildval och innehåll i medierelaterade sammanhang.

Så kan du medverka:
Arbetsgrupp: Medverkan i upp till fyra digitala möten under året
Referensgrupp: Agera bollplank och besvara några kortare enkäter under årets gång

Deltagandet är ideellt och sker utan arvode men alla deltagare kommer att lyftas i projektets material, om inget annat önskas.

Vill du vara med och göra skillnad?
Anmäl ditt intresse här: https://obesitassverige.se/obesitasimediaanmalan

Läs mer om projektet och följ vårt arbete här: https://obesitassverige.se/obesitasimedia

Sveriges Radio ställde nyligen frågan: ”Bör läkemedel mot fetma subventioneras?” på sina plattformar. Det kan tyckas som en öppen fråga för diskussion – men dess formulering är i grunden ett svek mot tusentals människor som lever med en kronisk sjukdom. Den förstärker skam, fördomar och missuppfattningar – och visar samtidigt varför vårt arvsfondsprojekt Obesitas i media behövs mer än någonsin.

Att SR:s fråga väcker reaktioner är inte förvånande. Men det verkligt oroande är inte kommentarerna som inlägget genererade, utan själva legitimiteten som ges till ett sätt att formulera frågan som antyder att obesitas inte är en sjukdom – utan ett val.

Vi hade aldrig ställt frågan: ”Bör medicin mot depression subventioneras?” eller ”Ska medicin mot ADHD verkligen vara skattefinansierad?” Så varför är det fortfarande tillåtet att ifrågasätta vårdinsatser för obesitas – en sjukdom WHO, Socialstyrelsen och den svenska sjukvården tydligt klassificerat som en kronisk, behandlingsbar diagnos?

Obesitas är inte en karaktärsbrist. Det är inte heller en effekt av lathet, dålig disciplin eller enbart ohälsosamma vanor. Det är en komplex, multifaktoriell sjukdom där genetiska, biologiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar. Att antyda att personer "bara behöver röra på sig" eller "äta bättre" är inte bara ovetenskapligt – det är respektlöst.

Samma myndigheter som godkänt och subventionerat obesitasoperationer och läkemedel för behandling har också erkänt behovet av att bekämpa följdsjukdomarna – hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, depression, infertilitet – som ofta kommer med obesitas. Nyare läkemedel har visat större effekt än tidigare behandlingar men de är dyra. Frågan bör därför inte vara om de ska subventioneras, utan hur snabbt vi kan se till att jämlik tillgång till dessa läkemedel blir verklighet.

SR:s formulering underblåser ett redan utbrett stigma. Kommentarsfälten till inlägget bekräftar detta: personangrepp, moraliserande och avhumanisering av individer med obesitas. Från tankar om tvångsvård till påståenden om att det "bara handlar om att äta rätt" – det blir tydligt hur djupt fördomarna sitter. Det är just därför vårt initiativ Obesitas i media finns.

Obesitas i media är ett pågående projekt med stöd från Allmänna arvsfonden som syftar till att ta fram en digital kunskapsplattform för att förändra hur obesitas skildras i media. Vi granskar och synliggör hur språk, normer och visuella uttryck påverkar uppfattningen om sjukdomen och dem som lever med den – med målet att öka förståelsen och minska stigmat. Plattformen riktar sig främst till journalister, kommunikatörer och andra yrkesverksamma inom media, och kommer att innehålla forskningsbaserade faktamoduler, språkstöd och checklistor för inkluderande rapportering, en bildbank med icke-stigmatiserande material, intervjuguider samt kontaktfunktioner för att förenkla direktkontakt med personer med egen erfarenhet. Vi erbjuder även medieträning för patienter som vill dela sina berättelser på ett tryggt sätt på sina egna villkor. 

Vi arbetar inte för tystnad – tvärtom. Vi arbetar för en mer informerad, medmänsklig och respektfull offentlig diskussion. En diskussion som förstår skillnaden mellan att granska samhällsutveckling och att ifrågasätta människors rätt till vård.

Obesitas är en folksjukdom. Mer än varannan vuxen svensk lever med övervikt eller obesitas. Vi behöver mer kunskap, inte mer skam. Vi behöver ett samhälle där vård baseras på medicinsk evidens – inte moralism. Och vi behöver medier som tar sitt ansvar för att främja ett respektfullt och faktabaserat samtal.

Så låt oss flytta fokus från ”borde vi hjälpa?” till ”hur säkerställer vi att ingen lämnas utan hjälp?” För det är just det som är kärnan i ett jämlikt, mänskligt och hållbart vårdsystem.

Lever du med obesitas och upplever psykisk eller social påfrestning? Du är inte ensam – vår stödchatt på Obesitas Sverige finns här för dig. 

Är du intresserad av projektet Obesitas i media eller vill engagera dig i våra arbets- och referensgrupper är du varmt välkommen att kontakta oss på info@obesitassverige.se.

Vi är glada att berätta att Obesitas Sverige nu startar det treåriga projektet "Obesitas i media" med stöd från Allmänna arvsfonden. Projektet är ett viktigt steg i vårt arbete för att förändra hur personer som lever med övervikt och obesitas porträtteras i media.

Ett viktigt initiativ mot viktstigma

Många ungdomar, vuxna och äldre med obesitas vittnar om hur dagens mediala bild av sjukdomen ofta är fördomsfull, förenklad och stigmatiserande. Trots att obesitas är en komplex och kronisk sjukdom, framställs den ofta som självförvållad. Det påverkar både självbild och psykiskt mående – särskilt bland unga – och förstärker ett samhällsklimat där diskriminering är vanlig.

Med utgångspunkt i målgruppens egna erfarenheter och önskemål kommer vi att utveckla en digital medieplattform som ska ge journalister bättre kunskap, konkreta verktyg och tillgång till resurser för att kunna rapportera inkluderande och korrekt.

Vad innehåller plattformen?

Plattformen kommer att innehålla:

• Faktamoduler om obesitas – forskningsbaserade, lättillgängliga och relevanta.
  
• Checklistor för inkluderande språkbruk och bildval i rapportering om vikt och hälsa.
  
• Bildbank med icke-stigmatiserande bilder och filmer
  
• Kontaktfunktion för att kunna intervjua personer som lever med obesitas.
  
• Medieträning för patienter som vill dela sina erfarenheter i media.
  

Allt innehåll tas fram i nära samverkan med målgruppen och representanter från media. På så sätt säkerställs att både journalisters behov och patienters perspektiv tillgodoses.

Långsiktigt och hållbart

När projektet avslutas kommer plattformen att integreras i vår ordinarie verksamhet och spridas vidare genom samarbeten med medieutbildningar, intresseorganisationer och andra aktörer. Vårt mål är en bestående förändring – där kunskap ersätter fördomar och där personer som lever med obesitas själva får tolkningsföreträde kring sin diagnos.

Är du intresserad av att vara med i någon av arbets- och referensgrupperna?
Mejla info@obesitassverige.se så återkommer vi inom kort!

Obesitas på Almedalen
Varför är det fortfarande så svårt att prata om obesitas som den kroniska sjukdom det faktiskt är?

Vi på Obesitas Sverige är på plats under Almedalsveckan för att lyfta just detta – och för att bjuda in till dialog om hur vi tillsammans kan skapa en mer kunskapsbaserad, jämlik och effektiv vård.

• Hur förebygger vi insjuknande – och bromsar allvarliga följdsjukdomar?
• Vad händer när vi faktiskt investerar i behandling – både för individ och samhälle?
• Varför är det så svårt att få tillgång till subventionerad behandling trots att riktlinjerna finns?
• Vad skulle hända om vi reglerade reklam för ohälsosamma livsmedel riktad till barn och unga?Och hur kommer det sig att vi fortfarande inte agerar för att fler än 56 % av målgruppen ska slutföra grundskolan med godkända betyg?

Vi vill prata om hur vårdsystemet fungerar – och hur det kan fungera bättre. För när vi börjar se obesitas som den kroniska sjukdom den är, och agera därefter, kan vi förändra liv.

Vill du ses för ett samtal, en fika eller samverkan kring en programpunkt?
Jenny Vinglid, generalsekreterare och Kim Malmborg, förbundsledamot är på plats! Vi deltar gärna i panelsamtal, diskussioner och erfarenhetsutbyte.
Hör av dig om du vill boka in något:
jenny.vinglid@obesitassverige.se | 0736–87 84 51
Vi ses i Visby!

Svar på Jörg Carlssons debattinlägg ”Dekretet att ersätta ordet fetma med obesitas är en tankevurpa” (Läkartidningen, 25 februari 2025).

Eftersom vi tyvärr inte fått möjlighet att publicera vårt debattsvar i Läkartidningen publicerar vi den på vår hemsida.

Vi förstår att ord kan skapa förvirring, men ibland behövs förändringar för att åstadkomma verklig utveckling. Beslutet att gå från begreppet "fetma" till det medicinska begreppet "obesitas" är inte en tankevurpa – det är ett välgrundat och genomtänkt beslut som fattades redan 2018 av oss som patientorganisation, långt innan diskussionen lyftes till nationell nivå.

En förändring för att minska stigma

Det huvudsakliga syftet med detta beslut var inte att följa ett modeord eller bidra till någon form av förvirring, utan att förändra synen på sjukdomen obesitas. För personer som lever med obesitas har begreppet "fetma" länge varit belastat med fördomar, stereotypa föreställningar och en orättvis stämpel om brist på viljestyrka och självkontroll. Att använda det medicinskt etablerade begreppet "obesitas" är ett sätt att tydligt markera sjukdomens komplexitet, dess mångfacetterade orsaker och behovet av behandling.

Socialstyrelsen har, efter omfattande dialog med både patienter och profession, valt att använda termen obesitas i sina nationella riktlinjer just för att undvika stigmatisering och förenklande synsätt. Det handlar inte om en ytlig förändring av språket, utan om en medveten strategi för att öka kunskapen kring sjukdomen och dess allvarliga konsekvenser.

Kronisk, komplex och multifaktoriell sjukdom

Några kommentarer till Carlssons debattartikel lyfter fram föreställningen att obesitas främst handlar om enkla livsstilsval och kaloriintag. Det är just den typen av förenklade resonemang som modern forskning sedan länge motbevisat. Obesitas är enligt vetenskaplig konsensus en kronisk, komplex och multifaktoriell sjukdom där både biologiska, genetiska, psykologiska och miljömässiga faktorer samspelar. Att hävda något annat innebär att man bortser från över två decenniers forskning och expertis inom området.

Att misstänkliggöra patientorganisationer och läkare som arbetar med obesitas genom att koppla ihop dem med kommersiella intressen är en olycklig strategi som ytterligare spär på stigma och fördomar. Självklart måste vården alltid vara vaksam på kommersiella intressen, men det får aldrig hindra medicinskt välgrundade beslut och rätten till effektiv behandling för patienterna. Precis som vid diabetes typ 2, hypertoni eller hjärt-kärlsjukdomar är behandling och läkemedel viktiga verktyg för att minska allvarliga följdsjukdomar och förbättra människors livskvalitet.

Ett internationellt vedertaget begrepp

Professor Carlsson menar att begreppet "obesitas" skulle kränka patienter mer eftersom det härstammar från latin och antyder att sjukdomen beror på "okontrollerat ätande". Denna argumentation bygger på en etymologisk tolkning som är långt från dagens kliniska verklighet. Tvärtom är begreppet obesitas idag internationellt accepterat och används just för att betona sjukdomens medicinska natur, inte för att lägga skulden på den som är drabbad.

Att, som artikeln antyder, tro att ordbytet skulle "kränka patienterna ännu mer" är att underskatta patienternas egen kompetens och önskan om att ses som individer med en medicinsk diagnos, snarare än som personer som enbart har gjort "fel val". Redan 2018 insåg vi, långt innan Socialstyrelsens initiativ, behovet av att förändra attityder och öka kunskapen kring obesitas.

Fokus måste ligga på vården

Det är märkligt att debatten kring obesitas så ofta fastnar i diskussioner om ordval i stället för att fokusera på hur vi kan förbättra vården för patienterna och öka kunskapen om sjukdomen. Behandlingar för obesitas, såsom obesitaskirurgi, har funnits i över 20 år, och idag är 30 procent av den verksamheten vinstdrivande. Detta har inte ifrågasatts på samma sätt. Varför väcks kritiken först nu när ytterligare behandlingsalternativ blivit aktuella?

Vår viktigaste fråga kvarstår: Kan vi inte en gång för alla acceptera obesitas som den sjukdom den är, lämna fördomarna bakom oss, och fokusera på att öka kunskapen, förbättra vården och bemöta patienterna med respekt? Debatten bör handla om vården som ges, inte vilket ord som används. Det är där patientnyttan finns – och där bör också fokus ligga.

Jenny Vinglid,
Generalsekreterare Obesitas Sverige