Många som lever med övervikt eller obesitas möter stora utmaningar i vardagen – från viktmobbning och diskriminering till psykisk ohälsa och känslor av ensamhet. Hos Obesitas Sverige erbjuder vi stöd via chatt och telefon till personer som behöver någon att prata med.

Just nu genomför vi en riktad satsning för att stärka stödlinjen inför hösten. Efter sommarperioden ser vi ofta ett ökat behov av samtalsstöd, och vi vill därför vara väl förberedda för att kunna möta människor som behöver någon att prata med. Nu söker vi fler ideella samtalsstödjare som vill vara med och göra skillnad.

Vad innebär det att vara samtalsstödjare?
Som samtalsstödjare är du en trygg röst i andra änden – någon som lyssnar, bekräftar och stöttar. Du väljer själv om du vill engagera dig via vår chatt, stödtelefon eller båda. Ingen tidigare erfarenhet, utbildning eller särskild bakgrund krävs. Det viktigaste är att du tror på allas rätt till ett gott bemötande.

Flexibelt, ideellt och meningsfullt
Uppdraget är helt ideellt och sker på distans. Du loggar in via en webbsida för att bemanna chatten och samtal via stödtelefonen kopplas till din mobil. Du styr själv över ditt engagemang men vi önskar att du deltar minst två pass i månaden (varje pass är 2 timmar).

Chatten har öppet både dag- och kvällstid, medan telefonen är öppen på söndagskvällar, vilket gör det enkelt att hitta tider som passar din vardag.

Nästa utbildningsomgång genomförs under juni och vi tar emot intresseanmälningar löpande, med planerad uppstart för nya volontärer i augusti.

Gör skillnad på dina villkor
Att vara samtalsstödjare hos Obesitas Sverige handlar inte om att ha alla svar. Det handlar om att finnas där. Att lyssna utan att döma. Att ge stöd, värme och hopp till någon som kanske inte har det någon annanstans.

Vill du vara med?
Läs mer och anmäl ditt intresse här.

I dag publicerar Socialstyrelsen sin nationella utvärdering av vården vid obesitas, den första breda genomlysningen av obesitasvården i Sverige. Rapporten visar tydligt att vården fortfarande är ojämlik, att många patienter möter stigma och okunskap, och att tillgången till behandling i hög grad påverkas av ekonomi och bostadsort.

Rapporten bekräftar mycket av det som Obesitas Sverige länge har lyft: obesitas är en kronisk sjukdom som kräver långsiktig behandling och uppföljning, men vården fungerar fortfarande inte jämlikt över landet.

Det är viktigt att Socialstyrelsen så tydligt slår fast att obesitas är en kronisk sjukdom och att människor fortfarande inte får den vård de behöver. Nu måste rapporten leda till konkret handling.

Patienterna betalar nästan hela läkemedelskostnaden själva

Ett av rapportens mest uppmärksammade resultat handlar om läkemedelsbehandling. Patienternas egna kostnader för obesitasläkemedel har ökat kraftigt, från 13,5 miljoner kronor år 2018 till över 1,9 miljarder kronor år 2025.

Samtidigt har regionernas kostnader i princip varit oförändrade.

År 2025 stod patienterna för 99 procent av de totala läkemedelskostnaderna vid obesitas.

Socialstyrelsen skriver att ojämlikheten i vården riskerar att öka så länge aptitreglerande läkemedel inte omfattas av läkemedelsförmånen.

Det innebär i praktiken att många människor tvingas avstå behandling av ekonomiska skäl.

Stigma och okunskap finns fortfarande kvar i vården

Rapporten visar också att många patienter fortfarande upplever stigma, okunskap och bristande bemötande i vården.

Patienter beskriver att de själva behöver vara drivande för att få behandling och att de inte alltid möts med respekt och förståelse.

Socialstyrelsens rapport bygger bland annat på en patientenkät från Obesitas Sverige med 1 349 svar samt fokusgruppssamtal med personer som lever med obesitas.

Det är betydelsefullt att patienternas erfarenheter nu finns dokumenterade i en nationell myndighetsrapport.

Stora skillnader mellan regionerna

Rapporten visar också stora regionala skillnader när det gäller:

• diagnostisering
• tillgång till behandling
• läkemedelsbehandling
• kirurgi
• uppföljning
• kompetensutbildning för vårdpersonal

Bara ett fåtal regioner har genomfört kompetenshöjande utbildningar för personal som arbetar med obesitas, trots att detta rekommenderas i de nationella riktlinjerna

Socialstyrelsen konstaterar också att implementeringen av riktlinjerna fortfarande är låg.

Kronisk sjukdom kräver långsiktig vård

Obesitas är en kronisk sjukdom som kräver långsiktig behandling och uppföljning, precis som andra kroniska sjukdomar.

Trots detta når varken primärvården eller specialistvården de nationella målnivåerna för uppföljning.

Många patienter tappar kontakten med vården över tid och ansvaret flyttas ofta över på individen själv.

Obesitas Sverige kräver handling

Obesitas Sverige välkomnar rapporten och ser den som ett viktigt underlag för fortsatt arbete för en mer jämlik och kunskapsbaserad obesitasvård i hela landet

Vi kommer fortsatt att driva frågor om:

• jämlik tillgång till behandling
• förbättrad uppföljning
• ökad kompetens i vården
• minskat stigma
• bättre tillgång till läkemedelsbehandling inom förmånssystemet

Nu finns det ett tydligt nationellt underlag som visar att förändring behövs. Nästa steg måste vara handling.

Läs hela rapporten här 

Med anledning av frågor och reaktioner efter den artikel som publicerades i Dagens Medicin vill vi förtydliga bakgrunden till att Riksförbundet Obesitas Sverige begärt att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, granskar en vårdmodell riktad till barn och unga med obesitas.

Begäran om tillsyn handlar inte om digital vård generellt och inte heller om obesitasvård för vuxna. Den gäller frågor kring hur vård och läkemedelsbehandling av barn bedrivs inom en modell där fysisk undersökning enligt tillgänglig information inte ingår.

Vi har stor förståelse för att många familjer idag upplever brister inom obesitasvården och söker hjälp där de kan få den. Vi möter ofta vårdnadshavare som beskriver frustration över långa väntetider, bristande stöd och svårigheter att få tillgång till behandling för sina barn. Sverige behöver bättre tillgång till obesitasvård för både barn och vuxna.

Vi förstår också att många familjer uppskattar den hjälp de fått genom digitala vårdaktörer och att frågan därför väcker starka känslor. Vår avsikt är inte att ifrågasätta patienters upplevelser eller behovet av bättre tillgång till behandling.

Samtidigt ställer vård av barn med obesitas särskilda krav eftersom vården behöver kunna följa tillväxt, pubertetsutveckling, samsjuklighet och barnets allmänna hälsoutveckling över tid. Nationella kunskapsstöd betonar vikten av medicinsk helhetsbedömning, fysisk undersökning och kontinuerlig uppföljning, särskilt när behandling kan innefatta läkemedel.

Det nationella vårdprogrammet för barn och unga med obesitas beskriver också digitala insatser som ett komplement till fysiska vårdbesök. Det är dessa frågor kring medicinsk bedömning, uppföljning och vård av barn som vi anser behöver granskas.

En begäran om tillsyn innebär inte att något på förhand slagits fast som felaktigt. Det är IVO:s uppgift att bedöma om vårdmodellen uppfyller de krav som gäller för god och säker vård av barn.

Riksförbundet Obesitas Sverige arbetar fortsatt för ökad tillgång till evidensbaserad, trygg och jämlik obesitasvård i hela landet.

Artikeln i dagens medicin: https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/barnsjukvard/barnlakare-kritiska-till-heldigital-obesitasvard-for-barn/

Är du medlem i Obesitas Sverige och vill veta mer om merkostnadsersättning? Den 28 maj bjuder vi in till ett digitalt medlemsevent där vi går igenom vad merkostnadsersättning är, hur ansökningsprocessen fungerar och vilka rättigheter du har som patient.

Samtalet leds av Obesitas Sveriges ordförande Kim Malmborg.

Under träffen går vi bland annat igenom:

• varför det kan vara viktigt att ansöka
• hur ansökan går till
• hur du får ett intyg
• vilka kriterier som behöver uppfyllas
• vanliga fallgropar att vara uppmärksam på
• vad du kan göra om du får avslag

Det kommer också finnas möjlighet att ställa frågor.

Praktisk information

• Datum: 28 maj, kl: 19:00
• Plats: Digitalt via Zoom, länk skickas ut efter anmälan.

Anmälan senast: 27 maj kl. 12.00
Anmäl dig här

Vill du bli medlem?
Läs mer och bli medlem här
Medlemskapet kostar 50 kronor per år.

Vi startar nu ett nytt koncept med öppna stödträffar för personer som genomgått obesitasoperation och därefter utvecklat riskbruk eller missbruk kopplat till alkohol.

Många beskriver att alkohol påverkar kroppen annorlunda efter operationen och att förändringarna kan komma oväntat. Samtidigt är det här något som fortfarande omges av mycket tystnad och skam.

Våra öppna träffar ska vara ett tryggt och respektfullt forum där du kan dela erfarenheter, få stöd och känna igen dig i andra människors berättelser.

Träffarna riktar sig till personer som befinner sig i olika delar av sin resa. Du väljer själv hur aktiv du vill vara och det går bra att bara lyssna. Det finns inga krav på att dela något personligt eller att delta vid fler tillfällen.

Alla våra träffar leds av utbildade samtalsledare med fokus på att skapa en trygg och respektfull samtalsmiljö.

Det här gäller för träffarna

• träffarna sker digitalt via Zoom
• du anmäler dig bara till det tillfälle du vill delta i
• deltagandet är kostnadsfritt, men medlemskap i Obesitas Sverige krävs
• antalet platser är begränsat
• Zoomlänk skickas ut via mejl några dagar innan träffen

Datum och teman

Onsdag 26 maj kl. 18:00
Tema: Alkoholvanor efter obesitasoperation
Anmäl dig här (senast 20 maj)

Tisdag 16 juni kl. 18:00
Tema: Relationer kopplat till förändrat alkoholbeteende efter obesitasoperation.
Anmäl dig här (senast 9 juni)

Träffarna syftar till att skapa gemenskap, minska stigma och bidra till ökad kunskap och stöd för personer som känner igen sig i problematiken.

Du är inte ensam.

Vill du vara med och skapa gemenskap och påverkan där du bor? Nu tar vi nästa steg tillsammans.

Riksförbundet Obesitas Sverige bjuder in till två digitala informationsträffar för dig som bor i Örebro/Värmland eller Östergötland och vill engagera dig på regional nivå. Under träffarna berättar vi mer om hur vi tillsammans kan starta en länsförening.

Genom en länsförening skapas möjligheter till både gemenskap och påverkan där du bor. Det kan handla om att träffas, dela erfarenheter och samtidigt bidra till att förbättra vård och samhälle för personer som lever med obesitas.

På informationsträffarna går vi igenom vad det innebär att starta en länsförening, vilket stöd som finns från förbundet och hur du, utifrån dina egna förutsättningar, kan vara delaktig.

Dina erfarenheter är värdefulla. Oavsett hur mycket du vill engagera dig är du varmt välkommen att delta.

Anmäl dig till en informationsträff

Örebro/Värmland
• Datum och tid: 20 maj kl 19:00
• Plats: Digitalt via Zoom
• Anmäl dig via länk: https://forms.gle/ebCxFPsj8mMmuNkY8 

Östergötland
• Datum och tid: 21 maj kl 19:00
• Plats: Digitalt via Zoom
• Anmäl dig via länk: https://forms.gle/HYnAZQK2o22SA5TP6

För att engagera dig i en länsförening behöver du vara medlem i Riksförbundet Obesitas Sverige. Om du inte redan är medlem kan du bli det här: obesitassverige.se/blimedlem. Medlemskapet kostar 50 kronor per kalenderår.

Under april har Obesitas Västra Götaland och Obesitas Stockholm hållit sina årsmöten och nya styrelser är nu på plats. Bakom varje styrelse finns personer som valt att engagera sig för att göra skillnad i frågor som rör obesitas.

Vi är också glada över att fler män nu tar plats i arbetet. Ett viktigt steg för att synliggöra fler perspektiv och erfarenheter.

Det regionala arbetet är avgörande.
Det är nära vården, besluten och människors vardag som många frågor behöver lyftas.

Länsföreningarna har goda möjligheter att fånga upp aktuella behov och driva frågor där de uppstår. Samtidigt driver förbundet det nationella arbetet för en jämlik, tillgänglig och evidensbaserad vård i hela landet.

Tillsammans skapar det regionala och nationella arbetet förutsättningar för förändring.

I dag finns länsföreningar i Skåne, Jönköping, Västmanland, Västra Götaland och Stockholm. Fler kommer att startas under året.

Vill du engagera dig där du bor eller vara med och starta en ny länsförening?
Är du redan medlem i riksförbundet kan du också koppla dig till en länsförening. Det kostar inget extra.

Hör av dig till oss på: info@obesitassverige.se

Genom engagemang på både regional och nationell nivå fortsätter arbetet framåt.

Det syns inte alltid på utsidan men det påverkar hela livet
Hur är det att leva med obesitas och samtidigt ha NPF eller hetsätningsstörning?

Många beskriver att det påverkar allt från vardag och relationer till mötet med vården. Trots att samsjuklighet är vanligt pratas det fortfarande alldeles för lite om hur det faktiskt är att leva med flera samtidiga utmaningar.

På Obesitas Sverige vill vi öka kunskapen genom att lyfta personliga berättelser och erfarenheter.

Vi söker nu dig som vill dela din berättelse om hur det är att leva med obesitas i kombination med:
• neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
• hetsätningsstörning

Dina erfarenheter kan göra skillnad
När fler berättar blir det lättare för andra att känna igen sig och förstå att de inte är ensamma. Berättelserna bidrar också till ökad kunskap och förståelse hos allmänhet, vårdpersonal och beslutsfattare.

Genom att dela med dig kan du hjälpa till att:
• minska stigma och skam
• skapa igenkänning och stöd för andra
• öka förståelsen för samsjuklighet vid obesitas
• bidra till förändring i vård och samhälle

Du väljer själv hur du vill dela
Du behöver inte vara van vid att skriva eller berätta. Vi hjälper och stöttar dig genom hela processen. Du kan till exempel få frågor att utgå ifrån och i mån av tid har vi även möjlighet att intervjua dig.

Du väljer själv:
• om du vill vara anonym eller inte
• hur mycket du vill dela
• om berättelsen publiceras som text, ljud eller tillsammans med bild

Berättelserna kan komma att användas i våra sociala kanaler, på hemsidan och i samband med föreläsningar och kunskapsspridning. Texterna kan komma att redigeras av oss och du som vill får alltid läsa och godkänna din berättelse innan publicering.

Vem kan skicka in?
Vi söker både unga och vuxna som lever med obesitas och/eller samsjuklighet kopplad till obesitas.

Vill du dela din berättelse?
Du kan skicka in den anonymt om du vill.
Maila oss på: volontar@obesitassverige.se
Eller fyll i formuläret här.

Förekomsten av obesitas fortsätter att öka i Sverige, enligt statistik från SCB. Det sker samtidigt som nya läkemedel introducerats och förskrivningen är högre än någonsin. Trots detta återkommer diskussionen om huruvida prevention av obesitas ens hör hemma i primärvården. Argumenten är välbekanta: det tar tid, effekten är osäker och resurserna behövs för patienter med mer akuta behov.

Invändningarna är förståeliga i en pressad vårdvardag. Men varför är det just prevention vid obesitas som så ofta ifrågasätts? Om tidsbrist vore det avgörande argumentet borde samma resonemang gälla allt förebyggande arbete. Frågan handlar därför inte enbart om resurser, utan om hur olika sjukdomar och riskfaktorer värderas.

Inom andra områden är prevention självklar. När det gäller alkohol- och tobaksrelaterad ohälsa har samhället accepterat lagstiftning, ekonomiska styrmedel, begränsad tillgänglighet, reglerad marknadsföring och tydliga uppdrag till hälso- och sjukvården. Insatserna är långsiktiga och deras effekt visar sig över tid, men deras legitimitet ifrågasätts sällan.

När det gäller obesitas ser det annorlunda ut. Här reduceras det förebyggande arbetet ofta till enskilda samtal i vården om levnadsvanor, samtidigt som livsmedelsmiljö, marknadsföring och andra strukturella faktorer i betydligt mindre utsträckning omfattas av samma preventiva logik. Individen förväntas själv bära ansvaret i en miljö som systematiskt försvårar hälsosamma val.

Att utifrån dessa begränsade insatser dra slutsatsen att prevention inte fungerar blir missvisande. Alkohol- och tobaksprevention har utvecklats genom långsiktiga politiska beslut och strukturellt stöd. Förebyggande arbete vid obesitas har däremot i huvudsak stannat vid enskilda samtal i vården. Skillnader i resultat speglar därför skillnader i förutsättningar, inte bristande potential i preventionen som sådan.

Ett annat argument är att prevention riskerar att tränga undan vård för patienter med större behov. Men om undanträngning vore den avgörande principen skulle den tillämpas konsekvent. I praktiken prioriteras prevention mot rökning och alkohol även i ett pressat system. När prevention vid obesitas återkommande ifrågasätts väcks frågan om riskfaktorer bedöms på olika villkor. Enligt Cancerfonden orsakar övervikt och obesitas minst lika stor andel cancerfall i Sverige som alkoholkonsumtion.

Det är i dag vetenskapligt etablerat att obesitas är en kronisk och biologiskt komplex sjukdom där genetik, metabolism, neurobiologi och miljö samverkar. Ändå lever föreställningen kvar att det i första hand handlar om individens vilja. Det märks i hur prevention av obesitas diskuteras. När människor som behöver levnadsvanebehandling uppmanas att bara skärpa sig blir det tydligt att obesitas ännu inte behandlas som andra medicinska tillstånd.

Att ge obesitasprevention samma status som annan prevention handlar inte om att frånta individen ansvar och inte om att förespråka förbud. Det handlar om att vara konsekvent. Om vi accepterar att vissa riskfaktorer kräver både medicinska och samhälleliga insatser bör samma princip gälla även här.

Kunskapen finns. Men så länge obesitas i praktiken behandlas som en moralisk fråga och inte som en medicinsk och samhällelig utmaning kommer prevention aldrig att få de förutsättningar som krävs. Den inkonsekvensen behöver diskuteras öppet, i vården och i de politiska beslut som formar dess uppdrag.

Jenny Vinglid, generalsekreterare Riksförbundet Obesitas Sverige

Ylva Trolle Lagerros Professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet, överläkare vid Centrum för obesitas och Liljeholmens universitets vårdcentral

Anne Christenson, Medicine Doktor, Fysioterapeut, Kognitiv beteendeterapeut, vid Centrum för obesitas Akademiskt specialistcentrum

Liisa Tolvanen, Medicine doktor, Specialistdietist obesitas, vid Centrum för obesitas Akademiskt specialistcentrum

Sveriges läkemedelssystem bygger på en tydlig princip. Läkemedel som är kostnadseffektiva för patienter med stora medicinska behov ska subventioneras. Det är kärnan i den etiska plattform som riksdagen har beslutat om.

Därför är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets beslut att neka subvention för Wegovy principiellt uppseendeväckande. Myndigheten konstaterar i sitt beslut att behandlingen är kostnadseffektiv för den aktuella patientgruppen. Varken effekt eller säkerhet ifrågasätts, och nyttan bedöms stå i rimlig relation till kostnaden. Avslaget grundas istället på oro för hur läkemedlet kan komma att förskrivas.

Det innebär en förskjutning av hur prioriteringsprinciperna tillämpas. Hittills har kostnadseffektivitet i kombination med medicinskt behov varit tillräckligt för subvention. I detta fall tillmäts även antaganden om framtida styrning och förskrivningsmönster avgörande betydelse.

Den subvention som prövats gäller en avgränsad grupp med svår obesitas och omfattande komorbiditet. Det handlar inte om en bred allmän användning, utan om patienter med hög sjukdomsbörda och redan flera etablerade allvarliga följdsjukdomar.

Om ett läkemedel för denna grupp uppfyller kraven för kostnadseffektivitet men ändå nekas, trots att invändningen inte rör effekt, säkerhet eller relationen mellan kostnad och nytta utan osäkerhet kring framtida styrning, uppstår en grundläggande fråga om hur prioriteringsprinciperna ska tolkas.

Om kostnadseffektivitet inte längre är tillräckligt som beslutsgrund behöver det klargöras öppet. Ett prioriteringssystem måste vara förutsägbart. Företag, vårdgivare och patienter måste kunna lita på att de kriterier som anges också är de som tillämpas.

Om nya bedömningsgrunder införs, exempelvis osäkerhet kring styrbarhet och framtida förskrivningsmönster, innebär det i praktiken en normförändring. Det berör inte bara en diagnos utan systemets legitimitet i stort.

Att säkerställa korrekt förskrivning är rimligt. Men om uppföljning och styrning bedöms vara otillräckliga är det ett systemproblem. Att neka kostnadseffektiv behandling av det skälet förskjuter grunden för svensk läkemedelspolitik.